Idag har jag jobbat med att få klart min predikan till gudstjänsten på söndag, samt filat till det sista inför ungdomscafét imorgon kväll. Predikan på söndag blir om bröd(livets bröd). Föredraget i samband med ungdomscafét har rubriken "Vem är Jesus". De här fredagsträffarna för ungdomar kommer i mångt och mycket följa alfa konceptet och deltagarna kommer få var sitt deltagarhäfte. Jag hoppas bara innerligt att det kommer folk. Föredragen kommer inte att enbart bestå av att jag står och pratar. Det kommer vara lite olika inslag av ljud och bild samt tillfällen för deltagarna att fundera och samtala. Hoppas innerligt att detta blir bra.

Elin sa igår att hon börjat känna sparkar från krabaten inne i magen.

Det är ju helt otroligt att det är en liten människa där inne.

Nu har vi halva graviditeten bakom oss och hälften kvar.

Man börjar känna att det närmar sig med allt vad det innebär.

Vi har börjat fixa saker som behövs till barnet och bygger sakta ett litet lager av baby prylar som Elin sorterar och organiserar. 

Då Elins mage numera gör entre i rummet före hon själv gör det blir man ständigt påmind om att det faktiskt är ett litet barn på gång.

Det är inte utan att man funderar på hur det ska gå när den lille anländer.

Att Elin fixar att vara mamma hyser jag inga tvivel om, men hur blir jag som pappa? Kommer jag vara för sträng eller för snäll? Kommer jag fixa försörjningen av den nya familjemedlemmen? Kommer jag att kunna ge det här barnet en trygg barndom och ett stabilt hem? Jag hoppas verkligen det. Som tur är så är vi ju två som ska bli föräldrar. Andrar tycks ju fixa att vara föräldra föredömligt. Då borde ju vi också kunna fixa detta. Men kännslan inför att få bli pappa är helt klart en blandning av oro och total glädje.

Under förra helgen hade vi Ante Lindström på besök i vår församling. 

Han har varit en årligen återkommande gäst i församlingen och medlemmarna ser alltid fram emot hans besök. Efter att nu själv varit med på en av dessa helger förstår jag precis vad de menar. Det har varit en helg som gett oss alla en hel del gott att ha med oss framöver, jag hoppas och tror att Ante känner på samma sätt.

Nu när min arbetsvecka har börjat har jag jobbat med vad jag ska säga och visa   på ungdomscafét som drar igång på fredag kl 20:00 och som kommer att återkomma varannan vecka med nya teman. Den här veckan är rubriken "Vem är Jesus?"

Det är en fråga som både är relevant och spännande att lyfta.

Inte minst bland församlingens ungdomar. Joel Åberg skulle eventuellt fixa ett litet bidrag på media fronten om han hinner. Jag hoppas innerligt och ber att de ska dyka upp lite folk och att de har med sig sina kompisar som kanske inte redan är kristna. Ni får gärna hjälpa mig att be över detta.

Söndag den 10 april är det dags för nästa gäst i talarstolen.

Då kommer min bundis från skolbänken Lukas Lundman att predika om "försonaren". Jag mottog ett tidigt(om än jag tyckte att det såg rätt färdigsnickrat ut) utkast av hans predikan idag. Det såg mycket lovande ut må jag säga. Lukas är otroligt duktig på att tänka teologiskt och förklara vad han menar tydligt och med bibeln som botten. Bland annat så går han in på varför vi behöver en försonare.

Jag ska dock inte avslöja hans predikan för mycket i förhand. Har ni möjlighet att komma 10 april så råder jag er att göra det, för det här vill ni inte missa.  

Då har man landat hemma i soffan efter en riktigt härlig kväll på kyrkan.

Ante Lindström predikade, Joel, Josef, Kalle och Isak stog för ett mycket uppskattat musikaliskt inslag i gudstjänsten. Kvällens riktiga pärla var dock det som hände efter gudstjänsten. Vi satt med tända ljus och släckta lampor under "Earth hour" som samanföll med serveringen. Karin Johansson tog då initiativ till att dela vittnesbörd med varandra. Den följande stunden värmde hjärtat. Vittnesbörden berörde verkligen.

Kvällen började med en jättebra gudstjänst och under fikat fick vi en till precis lika bra. Visst är det härligt då Gud kommer fram i det spontana.

Var på kyrkan i afton inte för att själv predika eller leda något utan bara för att sitta i bänken och njuta. Ungdomarna höll själva i kvällens tillställning som var ett ungdomsmöte för folk av det yngre slaget från flera församlingar i trakten.

De gjorde tillsammans ett jättebra jobb med mötesledning och innehåll.

För predikandet stod Ante Lindström som vi ska få höra mer av under helgen.

Han talade om vikten av att behålla de upplevelser vi gör av Gud.

Hur gör man för att behålla det man upplevt över tid.

Ante drog paralleler till andra upplevelser vi gör, så som resor, biobesök eller musikaliska upplevelser. Vi kan exempelvis hålla minnen från en resa vid liv genom att prata om den och se på bilder osv...

Kontentan jag fick med mig i kväll var att om vi vill hänga kvar vid våra gudsupplevelser längre är det viktigt att vi pratar om dem och delar med oss av vad vi upplevt, att vi umgås med Gud genom bön och bibelläsning och att vi ser till att utsätta oss för tillfällen då vi kan möta Gud, så som gudstjänster, läger och liknande.

Tack för en kalas bra fredagkväll!

Xbox tillbehöret kinect kan användas på en mängd olika sätt och det kryllar av kreativa lösningar på nätet. Jag blev dock glatt överraskad då jag läste denna artickel:

http://www.prisjakt.nu/pryl/dator/528_kirurgens_vapen_mot_cancern_kinect 

Lite förenklat kan man säga att xbox kinect är en kamera som ser rumet framför sig i tre dimentioner och kan tolka rörelser och känna igen användare.

Tekniken gör det möjlig att styra tv-spel enbart med den egna kroppen.

En figur i spelet kan exempelvis härma dina rörelser. Kinect kan också användas för att styra videouppspelning, videochat och mycket mer.

Men att xbox kinect skulle bli ett hjälpmedel för kirurgrer hade nog få räknat med.

Vårt evighetshopp

Jag tänkte uppehålla mig kring hoppet idag.

Nu är det ju så att livet inte alltid känns så hoppfullt.

Ibland känner vi att det är svårt att hoppas på det vi inte ser.

Nu då det börjar bli vår kan vi ju känna oss lite lättare och vi ljusnar i tanken i takt med vädret.

Men vi kan också känna både förtvivlan och lidande trotts att solen skiner.

Lidande är något som vi alla har erfarenhet av i olika grad.

Ibland kan lidandet få oss att klamra oss fast vid Gud, men det kan också få oss att ifrågasätta Gud.

Vi kan se Gud som vårt stöd och hjälpare, men vi kan också tycka att Gud är obarmhärtig som inte svara på våra böner på det sätt som vi själva vill.

Det finns exempel på båda i bibeln.

Jesus utbrister ”min Gud min Gud varför har du övergivit mig” på korset och David säger ”mig skall intet fattas” i psalm 23.

Den bibliska gestalt som vi främst kopplar till känslan av hopplöshet är Job.

Job var en man som märktes av sorg, sjukdom och förlust, men också upprättelse.

Om vi slår upp Job 17:15-16 så kan vi läsa hur Job upplever sin situation.

Job 17:15-16

15Vad har jag då för hopp, vem kan skönja någon lycka för mig?

16Går hopp och lycka med mig till dödsriket, skall de följa mig ner i mullen?

Vi kan förstå att Job känner på det här sättet med tanke på hans svåra situation.

Men hur gick det då för den utsatte Job?

Är det någon som vet?

Jobs situation var inte hopplös.

Varför var den inte hopplös?

Situationen var inte hopplös därför att Gud finns med i bilden.

Många gånger besvaras våra böner här och nu även om vi ibland får vänta.

Nu är det ju tyvärr så att alla bekymmer inte löser sig ens under vår livstid.

Livet blir inte alltid så som vi vill.

Vi möter motgångar och lidande och tillslut dör vi.

Döden är i sig något som vi alla någongång kommer att möta.

Men vi som tror på Gud har ett hopp som sträcker sig längre än själva livets gräns.

Vi ska också komma ihåg att den Gud vi tror på är en Gud som identifierar sig med den som är

svag, utsatt, utstött och utblottad.

Gud uppenbarade sig för oss genom att bli en människa.

Jesus levde inte ett liv i lyx och bekvämlighet.

Nej han började sitt liv i ett stall.

Han spenderade sina första år som flykting.

Han värnade om änkor, faderlösa och flyktingar.

Han led tortyr och dog bespottad och hånad.

Vi tror alltså på en Gud som identifierar sig med den som lider och är svag.

Då Jesus vandrade genom lidande så kommer även vi som följer i hans fotspår att få lida.

Vi har alltså inte en Gud som struntar i våra svårigheter utan lider med den som lider.

Just därför har kristna kritiserats för att de bara använder Jesus som en krycka då livet blir tungt. Mitt svar på detta är att en krycka är ett ovärderligt stöd då de egna benen inte håller att stå på.

Det kan vara så att relationen till Gud är det enda som håller då allt annat rasar.

Då allt annat i vår tillvaro rasar står Jesus kvar.

Jesus avvisar inte den som söker sig till honom.

Joh 6:37-40

37Alla som Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag inte visa bort.

38Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra vad jag själv vill utan för att göra hans vilja som har sänt mig.

39Och detta är hans vilja som har sänt mig: att jag inte skall låta någon gå förlorad av dem som han har gett mig utan låta dem uppstå på den sista dagen.

40Ty detta är min faders vilja: att alla som ser Sonen och tror på honom skall ha evigt liv. Och jag skall låta dem uppstå på den sista dagen."

Vi får samma budskap i en av våra mest lästa bibelverser i Johannes evangeliet 3:16

Joh 3:16

16Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.

Gud är alltså varken frånvarande eller ointresserad av oss.

Han är inte obarmhärtig.

Nej han älskar oss så mycket att han ger sitt liv för oss.

Tack vare Jesus har vi alltså ett hopp om att våra liv inte slutar med döden.

Våra synder är förlåtna därför att Jesus redan tagit straffet för våra synder och resultatet blir att döden inte får sista ordet.

Vi kan hoppas på att återse de syskon vi har i Kristus som gått bort och lämnat oss kvar.

Men framförallt har vi löftet om frälsningen som ger räddning från våra synders yttersta konsekvens.

De hopp som finns i frälsningen är, om något, skäl till glädje och tacksamhet.

Gud är inte den som överger.

Han är den som räddar och upprättar.

Gud finns nära oss var vi än befinner oss.

Oavsett om livet går på räls eller allt tycks gå emot oss är Gud där med oss.

Bygger vi våra liv runt Gud kan tillvaron heller aldrig helt rasa samman.

Gud håller att luta sig mot i alla väder.

Bygger vi däremot hela vår tillvaro runt något annat blir det också mindre stabilt.

Gud är klippan på vilken vi kan bygga våra liv och lita på att det håller hela vägen.

I Gud har vi en tillflykt, ett stöd och ett hopp som håller livet ut och till och med längre än så.

Då vi haft en del besvär med Elins(min fru) telefon blev det läge att köpa något lite mer pålitligt. Det skulle vara en smartphone men gärna inte en sådan man blir ruinerad av att köpa. Valet föll på den billigaste androidlur som fanns att uppbringa på teliabutiken i Ö-vik. Telefonen heter ZTE blade. Ett lågprismärke från Kina.

Telefonen ser inte så där jätte exklusiv ut och det är den ju förvisso inte heller.

Överaskningen kom då den började användas. Den är förvånandsvärt kapabel då man tänker på funktionaliteten man får i förhållande till prislappen. Alla appar vi installerat har tickat på lika bra som på min betydligt dyrare HTC desire. Den kan dock bli lite ansträngd då den kör mycket samtidigt men det är sällan. Gränssnittet är androids egna utan tillägg och ögongodis men det kan man ju ordna på egen hand om det lockar. Den utgör en utmärkt och otroligt prisvärd kamrat att ha i fickan för att spela "word feud", hålla koll på facebook och gmail samt surf. Jo, jag ska även be att få tippsa om en mycket trevlig gratis app att lägga in på sin android. "Bibeln på Svenska" är bibeln i 1917 års översättning med relativt stor text. Du tar dig fort fram till kapitel och vers med den smidiga menyn.

En student med knapra tillgångar skrapade fram en miljon på en bortglöm trisslott.

http://www.aftonbladet.se/sportbladet/spel/article12770658.ab

Studenten hade hittade ett par trisslotter hon köpt för ett antal månader sedan i handskfacket på bilen. Den ena lotten gav en vinst på en miljon kr!

Då jag själv prövat att leva på CSN några år vet jag vad ett sådant tillskott kan betyda. Hoppas nu bara att studenten använder pengarna till att bekosta sina studier.

I regel tycker jag att man ska vara försiktig med att lägga pengar på spel och lotterier, men det här måste man ju kalla för en solskenshistoria.